Jag tror att det var Kalle T som myntade begreppet. Och visst kan du höra arkeologen som berättar om ”Världens äldsta ditten” eller ”Sveriges första, längsta, tjockast datten”. Man kan undra varför det är så viktigt för en del att vara värst. Har man inget att säga? Eller är superlativen det enda man kan komma på när man ska sälja ett arkeologiska resultat? Jag tänker osökt på Kurt Olsson som frågade Patrik Sjöberg vilket var det bredaste han hade hoppat som höjdhoppare…
Nu är det så att jag vill inte vara sämre. Jag var i Misterhult igår och rekade för en ”rösevandring”. Med på turen var markägaren Håkan O och Erika L från SKB. Till vår stora, oförställda glädje stötte vi på detta fina lilla röse: Världens minsta röse!!! Eller vad tror du det kan vara?
Verksamhetsutvecklare med inriktning på webb och nya medier. Statsanställd. Fritidsfotograf och fd arkeolog. Web, development, social web, amateur photographer.
arkland 
Tycker det ser ut som att en sten vilar på fyra andra stenar. Enligt gängse definitioner bör företeelsen klassas som en dös – världens minsta?
Jadu Leif, fan tro´t. I såna fall har vi hittat världens minsta dös och – inte minst -Smålands första. Man skulle kunna säga att den är jätte-unik! 🙂
Vill man se riktiga tecknade sportfånar – rätt roliga – ska man gå in på http://www.paroll.dinstudio.se.