Fritt fram för information och indvidualitet? Och mer samordnat arbete?

Det händer ibland att kulturarvet kommer i fokus i bloggosfären. Igår var en sådan dag. Min kollega på Riksantikvarieämbetet –  Henrik Summanen – pekade på behovet av mer utåtriktade och aktiva minnesinstitutioner som mer personligt än anonymt/institutionellt agerar på de nya arenorna. Och då inte bara stanna vid en intern diskussion utan finnas där samhällsbehoven finns.

Igår kunde vi också läsa ett mer politiskt riktat upprop i Svenska Dagbladet. Här gällde det en fråga som vi på Riksantikvarieämbetet jobbar extra mycket med. Nämligen att få ut kulturarvsinformation på webben så att den på enklast möjliga sätt ska kunna göra maximal nytta för så många som möjligt. Signifikativt är att artikeln skrivits av en rad tunga representanter som jobbar utanför kulturarvssektorn (Pelle Snickars undantagen). Det vill säga minnesinstitutionernas användare/kunder/målgrupper/uppdragsgivare. De som vi ska försörja med bra, användbar information. Artikel har skrivits av Lennart Guldbrandsson som är ordförande i Wikimedia Sverige.

Många institutioner menar att man är tväröppen och ytterst generös med ”sin” information. Men Kristina Alexanderson utvecklar saken på följande vis:

Personligen tycker jag det är ett märkligt system där det vi betalar, det som skapas och sparas till kommande generationer på våra museer, våra arkiv inte ska vara tillgängligt. Jag vet att du säger, men arkiven är öppna. Du är välkommen, och jag vet men jag har vuxit upp i en värld där jag lärt mig att inte störa, så jag stör inte, och om jag stör så hittar jag bara det jag söker. På webben hittar jag många gånger saker som jag inte ens visste att jag letade efter.

Alltså: Det räcker inte att lägga ut material på en ”portal”, med krångliga användningsvillkor. Den måste kunna användas och på sikt även länkas till annat material. Joakim Jardenberg med flera har drivit frågan länge och  för minnesinstitutionerna finns egentligen inget att förlora. Den digitaliserade informationen samt den expertis och kunskap som finns på minnesinstitutionerna kan kanaliseras ut till de arenor där användarna finns. Det är sannolikt en långt mer framgångsrik väg att gå än att söka få samma effekt på att bygga upp en egen, institutionell webbnärvaro. De flesta institutionerna saknar resurser för hållbara lösningar, det skulle innebära omfattande dubbelarbete m.m. Och inte minst: Användarna struntar i var informationen finns. Användarna vill enkelt hitta informationen och fritt kunna använda den för kreativa processer.

Jag tycker att Kristina Alexanderson pekar på en annan viktig fråga: Vem är det som egentligen äger offentligt finansierad information. Är det rimligt att avkräva enskilda personer ersättning för att använda den information som de redan betalat för? Detta är på många sätt dubiöst och framförallt: Jag har själv ännu inte kommit i kontakt med en institution som kan säga att affärsverksamheten överhuvudtaget taget bär sina egna kostnader.

Det nya medialandskapet befolkas av allt mer av kreativa, otåliga individualister som aktivt vill delta och synliggöra sig själva genom sitt skapandet. Det är inte längre minnesinstitutionernas personal som ska presentera färdiga paket på institutionens fysiska eller digitala arenor. Institutionerna har mycket att vinna på att finnas på öppna arenor och samskapa med fler samhällsaktörer. Henrik Summanen skriver:

Genom att arbeta offensivt och aktivt gentemot sina användare, på deras arenor och på sina egna. Jag skulle vilja se fler akademiska experter på de webbforum som behandlar historia, och jag skulle vilja se fler twittrande åsiktsmaskiner hemmahörande på institutionerna.

Många kulturarvsinstitutioner har påbörjat en öppenhetsresa där man allt mer kommer att se fördelarna med att informationen används och att man får en ny aktiv roll i kreativa processer, på nya arenor. Som jag ser det handlar det mest om hur fort det kommer att gå. För Englands del, där besparingarna slår hårt mot minnesinstitutioner, föreslår Nick Poole från Collections Trust följande:

•    Fund imaginatively
•    Collaborate Creatively
•    Aggregate smartly
•    Build Openly

Imaginitive, creative, smart, open. […] These are the qualities we must bring to designing this new future of ours.

Det borde väl vara möjligt även utanför England..?

Verksamhetsutvecklare med inriktning på webb och nya medier. Statsanställd. Fritidsfotograf och fd arkeolog. Web, development, social web, amateur photographer.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Internet, Länkar, RAÄ, social media, Staten, Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier
Flickr Photos
Snäck

Snäck

Snäck

More Photos
Instagram
Choo-Choo... #train SJ. #statensjärnvägar #sj #vintage #logo
Tidgare inlägg
%d bloggare gillar detta: