Vilken typ är du?

gajd_pict0001

Antonia gick nyligen i clinch med 40 stycken niondeklassare. Med dödsförakt tog hon sig för att förklara nöjet och nyttan med Fornsök. Vilket är lika lätt som att odla gurka i Atacamaöknen. Antonia var ute två år för sent. Eller 5 år för tidigt. Det är nämligen så att ungdomar i åldern 13 till 18 år har en osynlig skylt i ett snöre runt halsen. Skylten är svår att få en skymt av men jag råkar veta att på skylten står det: ”STÄNGT PÅ GRUND AV OMBYGGNAD”. Det är bara att gilla läget.

Uppmuntrad av Antonias erfarenheter har Archasa nu presenterat sin sedan länge emotsedda åhörar-typologi. Ett spännande resultat av Archasas djupstudier av den sortens publik som dras till arkeologiska evenemang. Jag måste säga att vi nu äntligen kan få ta del av en heltäckande och samtidigt nyanserad bild av arkeologins publik.

Men det riktigt intressanta är hur vi arkeologer ser på oss själva i situationer när vi möter en IRL-publik. Den frågan väcktes och belyses i kommentarerna till Archasas inlägg:

”Den artiga” – som försöker svara att besökarens nämnda påstående inte är riktigt rätt men att man kan ju aldrig veta.
”Den irriterade”
– som har fått svara på gubbarnas och forndårarnas frågor några gånger för mycket och som tycker besökare borde lära sig veta hut och lyssna på informationen.
”Den pedagogiska” – som skickar ut frågor till besökarna att tänka ut svaren på och som vill skapa extra engagemang.
”Den aningslöse” som tillbringar 32 minuter av visningen med en detaljerad redovisning av forskningsfrågor och kuriosakunskap som är totalt ointressant för besökaren.
”Den smålata guiden” som ber besökarna googla lite och höra av sig till museet om de ville vet något mer.

Jag vill passa på att peka på ytterligare två grupper som nog hör till kategorin ”Aningslösa”:

”Den rapporterande guiden” som disponerar sin framställning i enlighet med en normaltråkig utgrävningsrapport, späckad med passivum (”man”, ”påträffades”), drar sig inte för att leverera en seg drapa om ”fornlämningsmiljön”, rabblar glatt upp RAÄ-nummer, tröskar igenom förundersökningsresultaten, vad de hittat och vad de hoppas på att hitta på aktuell utgrävning, toppat med förhoppningar om att analysresultaten nog ska räta ut alla frågetecken. ”Den rapporterande guiden” är i första hand osäker, men kan lida av brist på både humor och självdistans. Typen är inte ovanlig bland uppdragsarkeologer. Finns även bland fältarkeolog-wannabies.

”Den religiöse guiden” som tycker arkeologi är det viktigaste som finns och identifierar sig fullständigt med ämnet. Drar sig inte för att dra på sig en dräkt av ett säckvävsliknande tyg  som ska föreställa någon sorts förhistorisk kostymering. Ofta man, har skägg och är litet mullig och tror sig se ut som en viking. ”Den religiöse guidens” presentationer erinrar starkt om en predikan. Patologiskt befriad från humor och självdistans.

Finns det fler kategorier, månntro!?

——————————————————————————-

Uppdatering 2008-12-01:

“Den store upptäckaren” som föredrar att guida för media men även för andra. Han, det är alltid en han, hittar endast helt unika fynd som också på något sätt är superlativa: framförallt störst och äldst. (Tack David)
Här kan man kanske tillägga att aktuell arkeolog-typ i tid och otid använder begreppet ”unik”. Är denne riktigt i gasen kan det komma ut saker som ”det unikaste som någonsin hittats”.

“Den ungdomligt humoristiska guiden med grått hår” som inte drar sig för att få in skämt om mobbade harar på en rundvandring i skog och mark, en tur som syftar till att lära deltagarna att läsa landskap. (Tack Tanja). Denna typ är +50, har släppt alla krav på att framstå som akademisk stjärna, har en stillsam självdistans (cool) och har stor kunskap om ämnet. Men mest kunskap om människor. Pedagogen med stort P!

Annonser

Verksamhetsutvecklare med inriktning på webb och nya medier. Statsanställd. Fritidsfotograf och fd arkeolog. Web, development, social web, amateur photographer.

Tagged with: , , ,
Publicerat i Arkeologi
20 comments on “Vilken typ är du?
  1. David skriver:

    ”Den store upptäckaren” som föredrar att guida för media men även för andra. Han, det är alltid en han, hittar endast helt unika fynd som också på något sätt är superlativa: framförallt störst och äldst.

  2. ArchAsa skriver:

    😀 Underbart – dessa kommer ingå i slutpublikationen.
    Den religiösa guiden har jag mest träffat på i kvinnlig variant faktiskt – ofta späckad med moralkakor om kvinnomystik och forntida gudinnetro.

    Känner absolut inte alls igen mig i någon av dessa typer. Apselut inte. 🐱

  3. Tanja skriver:

    Sedan finns det ju han geologen som gick med dig i Småland… Han föll utanför kategorierna. ”Den ungdomligt humoristiska guiden med grått hår” månntro? Det är bara unikum som kan få in skämt om mobbade harar i en rundvandring om att läsa kulturlandskap.

  4. arkland skriver:

    Tack David och Tanja: Har uppdaterat redogörelsen med era bidrag! Jag vet vilka ni åsyftar, båda två…
    Tanja tänker på:
    https://arkland.wordpress.com/2007/05/09/kors-och-tvars-2/
    https://arkland.wordpress.com/2007/06/29/till-skogs/
    https://arkland.wordpress.com/2007/06/01/jag-en-rolig-gubbe-typ-hamilton/

  5. arkland skriver:

    Archasa: Vilka inspel, va?

  6. Anders skriver:

    Den ”multivokala” (ofta doktorand vid något av våra universitet) som är mer intresserad av besökarens upplevelser eller historier kring platsen än den aktuella undersökningen. Guidningen tenderar till att omformas till ett etnologiskt fältarbete där besökarna blir informanter med frågor som ”hur upplever du platsen”.

  7. arkland skriver:

    Anders: Finns verkligen den praktiserande ”multivokala guiden”? Jag har fått för mig att den typen bara teoriteserar kring hur alla andra borde göra, i sällskap av likasinnade, innesluten i seminarierummets trygga värld, fjärran från ”allmänhet”, lera och dåligt väder?

  8. Claes skriver:

    De multivokala guiderna är synnerligen aktiva i Göteborg och på Södertörn. Även på SHM tycks de ha smugit sig in med sin metaförmedling. Det förnumna har aldrig varit större än nu.

  9. Anders skriver:

    Jag vet inte vem som släppte ut dem från seminarierummen men de tycks ha skapat livskraftiga populationer i randområdena kring vissa utbildningsorter. Vissa har även som Claes påpekar domesticerats och blivit rumsrena.

  10. Claes skriver:

    Jag tror att när de multivokala upprepat poängen några gånger kommer de självdö av näringsbrist/alternativt uttråkning. Fast det senare gäller nog deras åhörare i ännu högre grad.

    Anders: är du DEN Anders? Skriven på Orust? I så fall är du numera en multivokal avfälling 🙂

  11. Anders skriver:

    Nej Claes jag är den andra Anders som bor på en större ö.

  12. "Peking" Ulf skriver:

    Akademisk karaktärs akademi….

  13. Sávon skriver:

    Adoranten är en fin typ. Står högt ovan den gapande församlingen. Armarna uppsträckta, karismatisk, predikar och fångar åhörarna i det religiösa(historiska/akeologisk) mysteriet. OBS! Ofta en vacker äldre man! OBS!

  14. arkland skriver:

    Savon: ”Den religiösa” typen har vi redan…

  15. Leif skriver:

    ”Den folkskygga experten” är en typ som allra helst undviker folksamlingar på mer än två personer, är tvungen att stoppa i sig betablockerare för att klara av att prata inför folk och som ofta i raketfart slänger ur sig allt, ostrukturerat, stort och smått omvart annat för att sedan försöka fly undan sin påtvingade och väldigt förbryllade åhörarskara. Lyckas en enstaka åhörare fånga in honom på tu man hand så kan ett långt och givande samtal uppstå, men först då.

  16. Sávon skriver:

    Jaha, men jag hittar inte honom/henne? Vem..? Du…?

    Jag är nog dum, naturligtvis. Kanske min hellre då vore en mystiker? Trollerikonstnär?

    Joho, jag hittade den ”religiöse” igen. Nää, min adorant liknar inte den typen.
    OBS! Han är aldrig löjlig. Han har ett följe av ”orkesterbrudar”, ni vet sådana där ohyggligt vackra kvinnor som fixar allt. Ibland kan den här typen förekomma just bland musiker, någon gång en konstnär. Ja, och så någon arkeolog då!

  17. Leif skriver:

    Jag håller nog med Sávon om att det finns en distinktion mellan ”den religiöse” och ”adoranten”. Jag föreställer mig nog snarare ”adoranten” som kakikläd och brunbränd, medan ”den religiöse” gärna kopplar sig till det förgågna med, som arkland mycket riktigt påpekar, kläder och varför inte bestyckad med reliker (kopierade föremål). ”Adoranten” briljerar hellre med lite teknisk utrusning (i hans händer bling bling) som förstärker hans upphöjda person.

  18. arkland skriver:

    Sávon: Tack för preciseringen! Jag har ingen erfarenhet av ”den adorantiske guiden” från den arkeologiska världen. Leifs kommentar låter oss förstå ungefär vad det kan handla om inom det arkeologiska facket…

  19. Sávon skriver:

    Jaa, joo, jag ska medge att han inte är så vanlig, men nån snygging då, ibland.. tack Leif, för din beskrivning, du har sett honom, förstår jag.

  20. Mikael skriver:

    Lärar ikonen lär ut & pratar & pratar även efter att Publiken har vänt sig om efter något annat att höra av ren uttråkning!
    var är slutet på samtalet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Senaste kommentarer
  • RT @PSoemers: #Ironblogger? This Swedish lady learned using computer at the age of 99 and blogs every day, now 105 years old .. https://t.c… 7 hours ago
  • RT @PierreMathisson: Det är när man slår i tåjäveln i en man inser varför det kallas för smärttröskel. 8 hours ago
  • RT @nHenrikJ: 204 år sedan idag Napoleons armé besegrades vid Leipzig. Wendes artilleriregemente och Värmlands fältjägarregemente spelade a… 1 day ago
  • RT @AStrinnholm: Då är det klart med ett nytt spännande jobb nu behöver jag bara hitta en bostad i Göteborgstrakten, alla tips mottages tac… 1 day ago
Kategorier
Flickr Photos
Instagram
Visby världsarv. #worldheritage Eyes. #bnw #bnw_sweden #gotland u Stilstudie.
Tidgare inlägg
%d bloggare gillar detta: