Solen gick ner över mitt föräldrahem i Slaka igår. Som vanligt. Dagen hade varit grå och dyster och lång. Så tittade solen fram en stund, strax innan den försvann ner bakom horisonten. Som en liten avskedshälsning, en blinkning. Vackert och tragiskt. ”Hissa flaggan i topp! Finn skatten vid regnbågen slut!”
Verksamhetsutvecklare med inriktning på webb och nya medier. Statsanställd. Fritidsfotograf och fd arkeolog. Web, development, social web, amateur photographer.
arkland 
Arkland: Skall detta läsas som att solen går ned även över din blogg?! Hoppas att så inte är fallet utan att du vill glädja oss med fler infall och roliga reflektioner.
Även allvarliga reflektioner mottages förstås, om de roliga är slut för tillfället.
Stina, nej, solen gick inte ner över bloggen. Utan över min pappa. Jag återkommer när jag är litet starkare i anden. Med nya upptåg.
Vi läsare tänker på dig i en svår stund och väntar så gärna till dess spjuverandan tittar fram igen.
Övriga delar av västsverige är med dig i stunden.
Tack, tack. Det var snällt av er!
7 år sedan samma sak hände mig. May the force be with you.
Jo, jag minns det. The Air Force!? 🙂
Nej, den inre styrkan.
The Air Force ligger lite lågt just nu. Kanske har intresset svalnat, andra saker kommer emellan. Våran Commander håller på att flytta till ett nyköpt hus. Andra intressen, helt enkelt. Vi kommer igen i höst när allt annat verkar meningslöst.
Fan, di Gamle får inte trilla av pinn bara sådär!