På många håll har rondellhundar blivit ett folkligt konstprojekt, inte utan en släng humor. Men trenden har inte slagit igenom överallt. Jag har hittat ett av dessa motståndsfästen i Misterhult, strax norr om Oskarshamn. Och det kan man förstå mot bakgrund av att det finns i runda tal 1300 stensättningar och 200 rösen registrerade. Kända, det finns garanterat fler… Den här ”rösekulturen” verkar hänga i sig. Det syns i Vägverkets ombyggnad av trafikplatsen vid Misterhultsmetropolen Fårbo. Och vad klämmar man in mitt i en rondell – om inte ett röse! Inga rondellhundar här inte! (Här blev jag frestad att skriva: ”Följdaktligen saknas Shellmack också.”)
Se upp det är en död vinkel i denna rondell, rätt som det är har du en SKB -buss bakom dig!
OK – vi fattar.
Kanske man skulle leta efter forna vägar runt flera rösen? Det kanske t o m finns rundeller?
Apropå transport: Borde inte alla flyttblock registreras som resta stenar? En del kan ju faktiskt ha rest ganska långt?
Man lockas lätt att tro att det bakom pseudonymen Mr Hult döljs en inventerare med Götebosgskomplex… 🙂
Aha… nu förstår jag äntligen vad ”liggande rest sten” betyder! En trött sten som vilar sig!
Hejsan LL. Trevlig blog du har. Hittade den av en händelse. Så nu har man ytterligare något på nätet att förstöra sin koncentration med…
Hej Stina. Man anar/vet vem du är. Vad världen behöver är mindre koncentration och mer förströelse…
you have come to the right place 🙂
Jo kanske det BW. Blogg stavas det tydligen. Jag är visst lite ovan vid det svenska språket:-) Förresten, även jag har förundrats över Arklands bevarade stolpbilder. Vi har alla våra böjelser…
Det kanske ligger en hund begraven i röset?
Här gör ju David onekligen ett spännande inspel: Kan frånvaron av rondellhundar i Misterhult förklaras med att de placerats under rösen? Svindlande tanke! Bedriver Vägverket ett helgalet konstprojekt mitt framför ögonen på E22-bilister? Rest in peace, hade nog Mr Hult gärna velat skriva här…