Rotvila

Nu är den f-de vintern här…

I morse kom vintern till Visby. Det kunde gärna dröjt… Snö och elände. Allt är så mörkt och dystert. Inga färger. Alls. Nästan.

Treudd – trodde jag

Det har inte varit så mycket arkeologi på ett tag här på arkland, vlket har sina randiga skäl och rutiga orsaker. Och det blir det inte här heller men däremot en lätt morfologisk utsträckt hand till arkeologin. Nämligen i form av en treudd som ligger strax innanför ”min” entré till Botaniska trädgården. Notera hur odlingslisten slingrar sig över densamma. Det finns fler ”stensättningar” runt om i parken. Kanske vi har att göra med en trädgårdsmästare/-arkitekt som valde rätt?

Med eller utan frost

Bilden ovan togs den 1/11 och daliorna frodas:

”Växtzon ett,
rockar fett!”

Jag gissar att de flesta daliorna runt om i landet är frostnupna och liknar mest snor…

Men natten till den 2/11 nöp det till och nu är daliornas dagar räknade. I vart fall för i år.

Nya vyer hemmavid

På RAÄ:s K-blogg.se tog jag mig friheten att efterlysa nya vyer. Nu har jag fått några sådana! Den första gäller utsikten från den nya lägenheten inne i Visby. Som är ganska annorlunda mot det förra bostället. Där omringades vi av en vallodling, en å, en åker, ett grannhus och en ekskog. Och siktlinjerna var uppemot ett par kilometer. Inne i Visby ser man inte lika långt… I söder och norr bara ett par meter, i öster och väster litet mer. Och vyer är milt uttryckt annolunda. Så det kan bli! Det hade vi ingen aning om för 3 månader sedan!

Mot öster: Ett trasigt hus!

Mot söder: Rosa hus, plåt- och tegeltak.

Mot väster: Grått modernt hus, med en skymt av Botaniska trädgården.

Mot norr: Rött plåttak.