Arkiv
#blogg100 – Träff med ”lodisar”
Sitter på Bromma och väntar på försenat flyg till Visby. Trött, men nöjd efter en lång men intressant och rolig dag i Stockholm.
På förmiddagen hade Riksarkivet en träff med ett gäng människor med språk/landskap/historisk läggning. Temat var att med utgångspunkt i historisk geodata diskutera samverkan kring forskningsinfrastruktur. Deltagarna – från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och SOFI bygger databaser och e-tjänster, inte sällan mot gemensamma primärkällor. Som case visades idéerna bakom TORA-projektet som drivs på RA.
I fokus för diskussionen stod vilka grundläggande utgångspunkter ett konkret samarbete bör ha för att bli framgångsrik. Gruppen slöt upp att det bör bygga på länkade öppna data och bli del av den semantiska webben. Vidare poängterades betydelsen av en väl genomtänkt begreppsmodell.
Passar på att tacka Claesarna Gejrot och Tollin samt Olof Karsvall för en lärorik förmiddag på Riksarkivet!
Tja, det var några korta rader om det. Nu har flygavgången senarelagts ytterligare 20 minuter..
#blogg100 – Kulturarvets insynsråd
Det är väldigt kul att kollegan Henrik Summanen utsetts av regeringen att ingå i Kungliga Bibliotekets insynsråd. Jag vill gärna se det som ett erkännande för det öppenhetsarbete som vi jobbar med på RAÄ och de digitala kunskaper som Henrik har.
När jag såg Henriks kollegor i KB:s insynsråd noterade jag två saker. En är att det sitter fler medlemmar i KB:s råd än på RAÄ. Den andra är att det finns andra kompetensprofiler jämfört med RAÄ. Blev då naturligtvis litet nyfiken på hur dessa insynsråd ser ut i jämförelse med Riksarkivets.
Så här ser det ut:
Riksarkivet
(Insynsrådets roll beskrivs inte närmare på RA:s webb.)
- Professorn Åsa Bergenheim (idé- och lärdomshistoria, Umeå)
- f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt
- avdelningschefen Agneta Holmenmark (KB)
- redaktören Per Strömbäck
- journalisten Marianne Söderberg.
- ”Riksarkivarien Björn Jordell är självskriven ordförande i rådet.”
Kungliga Biblioteket
”Insynsrådets uppgifter är att utöva insyn och att ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har inga beslutsbefogenheter. Rådet utses av regeringen.
Enligt myndighetsförordningen är Kungliga biblioteket en enrådsmyndighet med ett insynsråd. Insynsrådet fungerar som en rådgivande grupp till myndighetschefen och möjliggör också insyn i en myndighets verksamhet för såväl regeringen som för medborgaren.”
- avdelningschefen Jan-Erik Billinger, Svenska Filminstitutet
- arkivrådet Martin Bjersby, Riksarkivet
- överbibliotekarien Lars Burman, Uppsala universitet
- docenten Kristina Fjelkestam, Linköpings universitet
- länsbibliotekarien Kristina Hedberg, Länsbibliotek Sydost
- antikvarien Henrik Summanen, Riksantikvarieämbetet
- överbibliotekarien Catta Torhell, Linnéuniversitetet
- vice rektorn Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet (anställs som rektor vid SU från och med 1 februari 2013)
Riksantikvarieämbetets styrelse har sedan 1 januari 2008 ersatts med ett insynsråd som ska utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd.
- Ulf Boman, framtidsstrateg
- Sara Haag, creative director
- Henrik Larsson, högskoleadjunkt
- Karin O’Connor, kommunikationsdirektör
Skulle man förenkla en smula kan man säga att att RA och KB har insynsråd som karaktäriseras av forskning, kulturarv och traditionell media. Riksantikvarieämbetets insysnråd har mer prägel av världen utanför akademien och kulturarv.
Är det en tillfällighet eller är det knutet till respektive myndighets uppdrag? Någon som vet?
#blogg100 – Varför detta samlande?
Jag har en generös arbetsgivare. Hen lånar ut 6,6 meter bokhylla, ett stort höj- och sänkbart skrivbord och ett nära 2 meter långt avställningsbord. Många meter och kvadratmeter att samla böcker och papper samt – inte minst – damm på…
Tog därför en timme igår för att röja ut gamla papper och böcker som jag inte öppna på minst 5 år. Målet var att lösgöra en bokhylla och plocka väck den från kontorsrummet. Det kändes nu att välja mellan dammig röra och ett mer lättstädat rum.
Jag och städerskan har pratat mycket om det. Hon är tolerant. Jag tycker att hon är för tolerant. Jag frågar varför hon inte skäller litet på oss. Hon svarar: Jag är van…
Så, nu är det gjort. Trollade fram rejält med damm men nu åker ena hyllan ut. Med hyllplanen före. Nu återstår att se om jag faller i status. Statusmarkören ”jättemånga-böcker” är väck…
Uppdaterat 29/1: Strax efter bilden togs dök vaktmästaren upp. Inom 10 minuter var hyllan väck. Fick mig att skicka följande tweet:
På #raä i Vby har vi en helt j-a galet uber-effektiv vaktmästare. Allt går på nolltid. Världsmästare!#guldmedalj724365
— Lars Lundqvist (@arkland_swe) 29 januari 2013
”Vi vill ha ännu mer pengar till digitalisering!!”
I natt hade jag en riktigt läskig mardröm. I drömmen satt jag med morgonkaffet och morgontidningen och fann följande upprop på kultursidan:
Kära alla!
Alla vi som jobbar på kulturarvsinstitutionerna brinner verkligen för att digitalisera våra samlingar. Tro inget annat!
Vi vill verkligen att kulturarvet ska bli mer tillgängligt och användbart. Vi vill ju bli omtyckta för det vi gör. Vi vill bli uppskattade för vår bildning och kunskap. Vi vill visa hur stolta vi är över våra samlingar. Vi vill gärna locka Er att komma och hälsa på oss här på vår institution, se våra utställningar. Vi vill att fler ska komma till våra forskarrum och riktigt tok-beforska vårt material. Därför är det viktigt att våra samlingar finns på World Wide Webb så att Du vet vad vi har att erbjuda just Dig.
Men allt detta är inte möjligt om vi inte får mer pengar. Och vi behöver mycket mer pengar.
Varför, kan man då undra? Jo, kulturarvsinstitutionerna saknar idag helt medel för att digitalisera. Om vi inte får ökade anslag kommer vi inte kunna bevara och tillgängliggöra de kulturskatter som idag ligger instängda i våra magasin.
För vi vill verkligen att fler ska komma hit och ta del av våra samlingar. Det spelar ingen roll om Du är forskare, intresserad allmänhet, turist, skolbarn eller forskare – ja, vi vill att alla ska komma hit! Det är ju därför vi finns!
Så kära alla: Om vi får massor av pengar – typ lika mycket som det kostar att bygga 4 km motorväg – per år, under 20 år - lovar vi följande:
- Allt digitalt material kommer att lagras på så många olika system, tekniska lösningar och standards som möjligt.
- Allt material kommer enbart att tillgängliggöras på respektive institutions egenutvecklade webbplats. Vi kommer aldrig att lägga ut vårt material på de stora globala webbplatserna, man vet ju inte hur länge de finns kvar.
- Allt material kommer att presenteras på institutionsunika lösningar – mångfald är viktigt.
- Vi kommer att formulera användningsvilkor för användning av vårt material som eventuellt kommer att vara så motsägelsefull och fylld med förbehåll att Du måste kontakta oss så att vi genom ett trevligt samtal kan förklara villkoren. (Kan Du inte komma till oss, går det bra att kontakta oss via vårt skräddarsydda webbformulär. Saknar du data och internetmodem, går det bra att ringa, faxa eller eposta).
- Allt digitaliserat material – oberoende av vad lagen om upphovsrätt säger – kommer vi hävda full upphovsrätt på.
- Vi kommer att kräva att du noga redogör för hur Du tänkt använda vår information. (Använd vårt unika webbformulär eller pappersblankett som Du rekvirerar från respektive institution). Vi förbehåller oss rätten att förbjuda Dig från användning av vår information.
- Vi kommer att be Dig om hjälp att förbättra information i våra system. Du får naturligtvis inte ersättning för det.
- Vi kommer att avkräva Dig betalning i de fall Du avser att använda informationen på nåt annat sätt än att titta på den. Vi kommer att kontakta upphovsrättsjuridisk expertis för stämning om så skulle ske.
- Vi tillämpar differentierad prissättning. Har Du gott om pengar och tänker tjäna pengar på vårt materal kan Du få betala 10 000-tals kronor. Är du fattig och exempelvis ska göra ett skolarbete kan du få materialet helt gratis. Hembygdsföreningar kan i vissa fall komma att få erlägga en årlig avgift på 50 – 1300 kronor per objekt och år. Vi gillar mångfald!
- En del av det digitala materialet kommer Du bara att få se smakprov på. För att se hela den digitala posten kommer Du att behöva köpa ett abbonemang. Skälet till det är att det är dyrt att bygga betalsajter. Vi vet, i har byggt många).
- Vi kommer bara att digitalisera sånt som vi själva tycker är viktigt och det som de vi känner efterfrågar (typ forskare).
- Kommersiella verksamheter göre sig icke besvär att överhuvudtaget tänka tanken att använda vår information för att tjäna pengar på. All kommersiell användning kommer att polisanmälas.
- Vi kommer genom att bedriva egen handelsverksamhet göra vårt yttersta för att täcka de kostnader som det medför att bedriva just denna handel. Betalsystem och kompetent personal som sköter dessa är inte gratis, ska gudarna veta.
- Och slutligen: Vi kommer att fortsatta anstränga oss att hävda våra respektive unika institutionella behov. Tack vare det så får Du en rik och spännande upplevelse, på Din jakt efter vårt gemensamma, digitala kulturarv.
Tänk skattjakt, när Du ska hitta fram till oss! Happy hunting!
Så kära alla ni där ute i samhället: hjälp oss att få ökade anslag! Vi lovar att utnyttja dem på allra bästa sätt!
Jäkla tur att det bara var en mardröm! Har du haft liknande mardrömmar?
Mer verklighetsanknuten diskussion kring dessa frågor finns här, här och här.
Mitt Almedalen 2011
Väldigt kort summering…
Nu har det gått drygt en vecka sedan Almedalsveckan avslutades. För mig var det några intensiva dagar med att träffa folk, lyssna på seminarier, och eget framträdande på tre olika evenemang. Veckan rymde även en del jobb på kontoret… Ska försöka summera några av de saker som jag minns mest från åtta dagars intensivt almedalande.
Mest intressant – God Morgon Almedalen 2011 (#gma11)
Förra årets succé med ett livesänt Sociala mediaakuten fortsatte i en likartad form även i år – men under namnet God morgon Almedalen. Samma uppsättning var på plats med Joakim Jardenberg och Brit Stakston som programledare, Björn Falkevik (Social Video Production) som rattade sändningen och kommentatorer i form av Anton Johansson (Twingly), Thomas Hansen (JMW) och Deeped Strandh.
Hela idén med GMA11 var att bidra till att det som sker under Politikerveckan når även dem som inte finns på plats. Att GMA11 har en betydelse i mediabruset visade sig genom att flera tunga personer valde att delta. Bland politiker och regeringsmedlemmar kan nämnas Göran Hägglund, Sofia Arkelsten, Rosanna Dinamarca, Anna-Karin Hatt, Fredrik Federley m fl.
Värt att notera är att GMA11 inte alls bevakades eller kommenterades av av de traditionella medierna. Är konceptet med relativt oberoende aktörer, med billig produktion alltför utmanande för stora mediabolag, med stora omkostnader?
Klart joxigast – #flickjox
Flickjox var det interna skämtet som först spreds via twitter, sen hamnade på en egen sajt för att långt senare refereras av DN. Flickjox-begreppet symboliserar det nya efter Facebook/Twitter/Google+ som alla vill vara först med, det som alla vill ha en invite till. Att det är meningslöst att kunna förutse det nya, hetaste, är uppenbart. Men svårt att svälja för den som till varje pris vill vara först med det senaste.
Flickjox vart ett stort skratt för de allra flesta, men några rasade över att inte vara delaktiga i skämtet. Det är begripligt. Men samtidigt så är det en del av livet: alla kan inte vara med på allt, alltid. Flickjox uppstod i en liten tajt krets, som levde nära varandra och blev en sorts ventil för att hantera en intensiv arbetsvecka. Jag känner igen mig från tidigare erfarenheter från mitt liv som arkeolog…
Mycket är skrivet om flickjox…
Särskilt erkännande för #flickjox ska ges till Petter Karlsson, Robin Danehav och Nikke Lindkvist.
Jag skrattar fortfarande.
Klart roligast – Juholt tipsar Petter
Petter, Juholt och mustaschen. Inga fler kommentarer nödvändiga.
Mest jobb
Själv deltog jag på tre olika evenemang. PwC bjöd in till ett seminarrium kring öppen data. Siktet var tydligt inställt på att peka på det pågående paradigmskifte i synen på relationen mellan myndighet och medborgare. Vem är till för vem? Mer specifikt handlade seminariet om att ifrågasätta varför myndigheter håller på data istället för att släppa den fri för förädling. Panelen – jag själv, Catarina Wretman, stf GD, PTS, Joakim Jardenberg, vd, Mindpark, Mattias Jansson, kommunchef, Katrineholms kommun – var alla starkt inne på att data ska vara öppen och fri att vidareutnyttja. Moderatorn och seminariedeltagare ville dock försöka peka på problem med öppen och fri data. Här finns PwC:s referat av seminariet.
Visst, det finns data som inte kan elelr bör vara fri, men låt oss börja med den som är möjlig att tillgängliggöra för fritt vidareutnyttjande. Kultur(arvs)området har alla möjligheter att gå i bräschen, ta plats i samhället och öka relevansen för verksamheten genom att var mer öppen med den information man är satt att fövalta åt medborgarna!
IT & Telekomföretagen (Almega) hade ett seminarium kring frågan ”Varför ska Sverige ha bredare bredband?”. Här finns IT & Telekomföretagens referat av seminariet. Kulturarvsinstitutionerna har i dagsläget ganska litet behov av bredare bredband. Situationen kommer att vara väsentligt annorlunda den dagen där mer strömmande media och annan data blir mer öppet och fritt tillgänglig.
Precis innan jag lade huvudet på kudden fredagen den 6 juli – klockan 1.45 – kollade jag telefonen och hittade ett SMS från Joakim Jardenberg. Han ville ha med mig på #gma11-sändningen – samma morgon. Några timmar senare, och litet trött i huvudet, lyckades jag samla ihop mig för att tala om Riksantikvarieämbetets digitala agenda. IT-ministern var på plats, vilket inte skadade…
Mest magiskt – TEDx Almedalen
Vädret var inget vidare de första Almedalsdagarna. Lagom till det var dags för TEDx Almedalen slog vädret om och alla vi 250 som hade invites fick uppleva en fantastisk kväll. Inte så mycket att säga, kolla klippen. Och: ett stort tack till Anton och Martin och alla andra som arrangerade TEDx Almedalen!
Klart dimmigast – Dimman
Förutom några inlägg och åsikter som dök upp så var nog Almedalsdimman den mest kommenterade. Så här tolkar Petter Karlsson dimman.
Bild och video
Jag tog en hel del bilder som finns tillgängliga på min Flickr-ström.
Dessutom ägnade jag mig åt en del kompetensutveckling på video och redigering av video.
Det rör på sig!
”Det rör på sig” och ”det går fort nu” var några uttalanden som återkom på en konferens som jag pratade på i veckan som gick. Det handlar om hastigheten på utvecklingen av öppenhet inom offentlig sektor. Och att det finns många cowboys och cowgirls där ute som är igång.
Budskapet var i korthet: Det finns inte längre nån anledning att hitta på egna lösningar, vara ängslig eller att ”klydda” till det, om man nu redan kommit fram till att en social media-satsning kan göra nytta för medborgarna. Hämta exempel och sök stöd hos de många statliga och kommunala verksamheterna som är på banan. Man behöver inte fundera så mycket på ”om” – utan sätta igång att pröva.
Ett viktigt redskap och stöd kommer e-delegationens riktlinjer för användning av sociala medier. Redan nu ligger finns ett utkast och delegationen ber om hjälp att granska det!
Konferensen var Ability Partners repris på ”Social Media inom Offentlig Sektor” – som genomfördes första gången i augusti i år. Jag har obegripligt nog fått delta vid båda tillfällena som talare, tillsammans med andra personer som är begåvade på riktigt: Erik Sellström (moderator), Anneli Bengtsson, Magnus Kolsjö, Cissi Dahl, Joakim Jardenberg, Johan Bålman, Anders Kihl, Mattias Jansson och en massa andra bra personer.
Pelle Sten (@pelles) från InUseful spelade in intervjuer med Joakim Jardenberg, Kristina Alexanderson och mig kring konferensens tema.
Fler länkar hittar du under hashtaggen #smios på twitter och en del har bloggat om konferenserna.
Har du ork kan du kika på min presentation, se nedan! Eller titta på några bilder från tillställningen!
Flickr Photos
|
Senaste kommentarer