Glömt och oglömt: en följetong
Varje tidning med självaktning har en sommarföljetong. Självaktningen kräver att jag också ha en. Litet då och då har jag skrivit på en story som berör en arkeologisk grävplats – Slöingeboplatsen. Där grävde vi under åren 1992-1995 på en storgård från yngre järnålder. En av de intressanta sakerna med Slöingeboplatsen var att det finns inget som ens antydde att det skulle finnas en boplats. Och ännu mindre en boplats med den digniteten. Inga ortnamn, inga svulstiga fornlämningar, ingenting. Boplatsen var helt utraderad ur historien – bara arkeologin kunde lyfta fram den ur glömskans dunkla tillvaro. Där fanns fullt med fina arkeologiska föremål: glas, guld, silver, hallar, you name it. Men det fanns ytterligare en berättelse om platsen, som var nästan lika bortglömd som pamparna som bodde där för 1000 – 1500 år sedan.
-
17 juli, 2011 kl. 7:20 | #1A summarized Otto by Wordl « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:22 | #2Del 9: Morrens sorti « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:23 | #3Del 8: Beckhättan på « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:24 | #4Del 7: Otto – raggaren « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:24 | #5Del 6: Den sorgliga historien om Morren « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:25 | #6Del 5: Otto Moreau « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:27 | #7Del 4: Levande minnen « arkland
-
17 juli, 2011 kl. 7:28 | #8Del 3: Modernt brus « arkland
-
19 juli, 2011 kl. 8:17 | #9Del 1: Återfunna historier « arkland
Kommentera
Flickr Photos
|
Senaste kommentarer