Mot 15k
måndag, augusti 27, 2007
Gruppen bakom wordpress jobbar hårt på att hitta på olika sätt att visa bloggstatistik. Jag har tidigare redogjort för era beteenden så här kommer nästa uppföljning. Diagrammet ovan visar vad som händer om en obskyr blogg som arkland figurerar i ett större sammanhang. Från en “normalnivå” runt 100 visningar studsar besöken upp till 2-300. Jag tolkar siffrorna som att bloggen har nånstans mellan 100 -120 någorlunda regelbundna besökare. Och en kärngrupp om 50 pers som läser den även på helgerna. Resten sitter väl och slö-surfar runt på arbetstid… Nu har 151 inlägg kommenterats 526 gånger vid 14 253 visningar (26/8). Om nån vecka eller så visas arkland för 15 000:e gången. De inlägg som kommenterats mest är Oljigt stolphål, Nyfunnen kalender! Sås och Stolphål i motljus. Här nedan är de mest visade inläggen under de senaste 30 dagarna.
Nyfunnen kalender var tydligen poppis liksom Lennart Lundborgs naivistiska skildring av en arkeologs framgång. Det som förenar samtliga inlägg är att de driver med arkeologiämnet… Tar vi arkeologin litet för mycket på allvar?Är arkland en säkerhetsventil för dig som trycks ner av det akademiska allvaret? Eller är det bara skönt att läsa nåt av någon som förefaller vara fullständigt wacko?
“The power of accurate observation is frequently called cynicism by those who don’t have it.”
Jag tycker helt enkelt att det handlar om korrekta observationer av en enskild yrkeskår i ett stundtals komiskt yrkesliv. De som inte förstår kallar det för cynism, med en anstrykning av elakhet. Citatet ovan av G B Shaw.
Man SKA ta sig själv på allvar tycker jag rent generellt. Men arkeologer har en tendens att bli väldigt pretetiösa. Humor och en viss självdistans skadar verkligen inte.
Bra frågor Arkland: Det akademiska allvaret är ju bara EN del av arleologens självbild / roller. Det finns ganska mycket att leva upp till för en “fullfjädrad” arkeolog.
Detta är vad jag kallar wacko.
http://www.mcremo.com/cremo.htm
Vad får den 15 000:e besökaren? En förgyld skärslev? Ett signerat ex av din lic? En skopa cynism?
Tack Beetype. Då finns det en person som förstår mig…
Stina: Ja, det finns många krav på arkeologer på väg uppåt/framåt. Vi som är på väg nedåt/bakåt har ju inga krav på oss, så vi kanske kan tillåta oss att luta oss tillbaka på vår erfarenhet av arkeologi-dribbel och uttrycka oss litet friare.
Claes: Du ska bara ha och ha och ha. Det enda jag kan erbjuda dig är ett signerat ex av min lic: “Sanningen-Ljuset-Vägen: En väderspänd arkeologs guide till Vetande”. Eller: “Jag är Sveriges skickligaste arkeolog”.
Anledningen till att vi förstår varandra är att vi KANSKE kommer från samma generation, eller att det var där allt gick fel…
Eh? Framåt, bakåt, uppåt, nedåt osv. Det är ju fint att du känner dig fri… Jag håller med BeeWee om att se komiken. Du kanske är lite kul rent av, arkland?
Jag håller också med BeeWee (aka Beetype): Livet blir lättare om man försöker se komiken. Det gör ju att det blir lite kul, rent av!
Eller är det just för att man är “Sveriges skickligaste arkeolog”, som man kan kosta på sig ett leende? På andras bekostnad, menar jag naturligtvis…